Att flytta klassrummet utomhus innebär mer än bara en trevlig variation – forskning visar att det har en direkt positiv effekt på minne, koncentration och engagemang. Men vad är det som gör att utomhusmiljöer gynnar lärandet?
Elever som regelbundet får ta del av undervisning utomhus minns bättre, presterar högre och upplever minskad stress. Genom att titta på forskningen kring detta kan vi lära oss att det beror på saker som känslan av större frihet som kommer av den öppna miljön, vilket i sin tur gör att elever blir mer engagerade i sitt lärande.
Att vistas utomhus ger också fler sensoriska intryck, vilket stärker kopplingen mellan teori och praktik.
En av de viktigaste faktorerna bakom utomhusundervisningens effektivitet är kopplingen mellan rörelse, sinnesintryck och minnesbildning. En studie från Linköpings universitet visar att elever som får lära sig genom praktiska upplevelser kopplade till en fysisk plats minns bättre än de som enbart får teoretisk undervisning i klassrumsmiljö.
Detta fenomen kallas ibland för platsbaserat lärande, där elever associerar ny kunskap med en specifik fysisk miljö. I kontrast till klassrummets homogena omgivning erbjuder utemiljöer varierade sensoriska intryck – ljudet av vinden, doften av fuktig jord, känslan av grus under skosulorna – vilket skapar fler kopplingar i hjärnan och stärker inlärningen.
Studier visar också att fysisk aktivitet direkt påverkar hjärnans kognitiva funktioner, inklusive koncentration och problemlösningsförmåga. Att integrera rörelse i undervisningen, exempelvis genom att låta elever rita geometriska former i sanden eller observera ekosystem i skolans grönområden, leder till bättre fokus och längre uppmärksamhetsspann.
Det är en särskilt viktig insikt för elever med koncentrationssvårigheter. Forskning från Swansea University visar att barn med ADHD har lättare att fokusera och färre beteendemässiga utmaningar i utomhusmiljöer jämfört med klassrumsmiljöer.
Miljön påverkar inte bara kognition, utan även psykiskt välmående. Studier har visat att utomhusundervisning sänker stressnivåerna och ökar välbefinnandet hos både elever och lärare.
Den öppna miljön ger en känsla av frihet och minskar den mentala belastningen som kan uppstå i ett slutet klassrum. Samtidigt visar forskning att elever som får undervisning utomhus upplever större motivation och lust att lära – något som kan ha långsiktiga effekter på deras inställning till skolan och lärande.
För arkitekter, skolplanerare och landskapsarkitekter innebär detta en intressant utmaning: Hur kan vi skapa miljöer som maximerar dessa positiva effekter?
Flexibilitet och anpassningsbarhet – Utomhusklassrum bör kunna förändras efter behov, från föreläsningsyta till grupparbete.
Naturliga inslag – Närhet till grönska och naturliga material förstärker de positiva effekterna på inlärning och stress.
Skydd och komfort – Delvis skyddade ytor möjliggör undervisning året runt, oavsett väderförhållanden.
Zonindelning – En variation av öppna ytor, sittplatser och skyddade nischer skapar en dynamisk lärmiljö.
Med rätt design och genomtänkta lösningar kan utomhusundervisning bli en naturlig och självklar del av framtidens skolmiljöer – till nytta för både elever och pedagoger.
Källor:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:619350/FULLTEXT01.pdf
https://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A551531&dswid=-5794
https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0212242
https://www.frontiersin.org/journals/education/articles/10.3389/feduc.2018.00046/full